söndag 18 september 2011

Mitt liv som rälsbuss



Under min barndom i Finland åkte vi i bland med rälsbuss när vi skulle till sommarstugan.
De här modell äldre rälsbussarna var i en klass för sig. Det förde oväsen, brummade och tuffade väldigt. Och det luktade en blandning av vedeldad brasa och petroleumkamin (diesel, tror jag) inuti vagnarna.

Mitt starkaste minne av dessa något långsamma annorlunda fordonen, är att när de startade lät det som om motorn gick på högvarv. Det lät som att den höll på och startade ovanligt länge. Rälsbussen åkte smidigt framåt på rälsen i god fart. Ändå hade motorn ett högt mycket speciellt dundrande, som efter en bra stund fann jämn takt med rälsbussens framfart på järnvägsspåret.
Efter en stund skulle rälsbussen stanna vid en järnvägsstation. De flesta stationerna befann sig mitt ute i skogen. Så det var kanske inte så många personer som klev av eller på rälsbussen.

Så startade rälsbussen igen. Kämpade och kämpade, utdraget och länge... som om den hade svårt att komma i gång, fast ändå inte.

Så kunde jag beskriva hur jag själv fungerar. Jag är inte helt olik en gammalmodig rälsbuss.
Med AS + ADD * fungerar jag manuellt då jag ska hushålla med min energi.
Startsträckan är lång för mig. Jag måste på förhand tänka på vad det är som jag skall göra. Och sedan framtvinga motivation till att göra det också.
Det är inte alltid jag är med på noterna lika snabbt som andra. Behöver få ännu mer tid på mig... och rullar i min egen hastighet på "min egen" räls, utan att be om lov. Eftersom det är vad jag just då är i behov av, för att senare köra i fatt andra.
På grund av ADD, koncentrationssvårigheter och en uppmärksamhet som ständigt både auditivt (hörseln) och visuellt (synen) och i mina tankar tappar fokus. Tar krafterna fort slut.

Därför behöver jag liksom en gammaldags rälsbuss använda alla krafter, även reservkrafterna för att verkställa det mesta här i livet. Och då allra främst praktiska sysslor.
Att själv fördela krafterna jämnt, att planera och organisera, är lika med svårare än svårt.

Det som kan hjälpa en att fördela krafterna och den ädla konsten att komma i gång nångång. Är centralstimulerande medicin. Ritalin är min diesel.
Men det sker ändå inga under. För jag är skapad till att leva som min barndoms i dag antikverade rälsbuss!

Mitt sanna karaktärsdrag är närmast likt rälsbussen.

http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A4lsbuss

*AS = Aspergers syndrom. ADD = ADHD, utan hyperaktivitet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar